Hemmavid

Sakta men säkert lär jag mig navigera i staden. I början ser jag det mesta från ett taxifönster, men efter hand börjar jag hoppa på de små färgglada stadsbussarna och promenerar omkring mycket själv, om än med ett krampaktigt tag om portföljen.
Det börjar likna vardag här. Jag har hittat en härligt grön och lummig park i närheten av Jaimes lägenhet, belägen precis nedanför bergen och med en fin utsikt över staden och det är här jag tar min joggingrunda på morgonen. Jag träffar många människor på kontor under de här dagarna och slås av kontrasten mellan FN-skrapan och de svala tjänstemän den huserar å ena sidan, och de skrikande gatuförsäljarna, klottret, de tjutande bilarna och avgaserna å andra sidan.